svenska@widenska

En blogg för svenskämnet på Widénska gymnasiet i Västerås

Dikt och novell för analys

Kategori: Svenska 2


Ja visst gör det ont

Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra -
svårt att vilja stanna
och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
som skapar världen.



Karin Boye



Pälsen

Det var en kall vinter det året. Människorna krympte ihop i kölden och blevo mindre, utom de som hade pälsverk.
Häradshövding Richardt hade en stor päls. Det hörde för övrigt nästan till hans ämbetsåligganden, ty han var verkställande direktör i ett alldeles nytt bolag. Hans gamle vän doktor Henck hade däremot icke någon päls: i stället hade han en vacker hustru och tre barn. Doktor Henck var mager och blek. Somliga människor bliva feta av att gifta sig, andra bli magra. Doktor Henck hade blivit mager; och så blev det julafton.
- Jag har haft ett dåligt år i år, sade doktor Henck till sig själv, när han vid tretiden på julaftonen, just i middagsskymningen var på väg upp till sin gamle vän John Richardt för att låna pengar. Jag har haft ett mycket dåligt år. Min hälsa är vacklande, för att icke säga förstörd. Mina patienter däremot ha kryat upp sig nästan hela sällskapet; jag ser så sällan till dem nu för tiden. Jag kommer förmodligen snart att dö. Det tror min hustru också, det har jag sett på henne. Det vore i så fall önskvärt, att det inträffade före utgången av januari månad, då den förbannade livförsäkringspremien skall betalas.
Då han hade hunnit till denna punkt i sin tankegång, befann han sig i hörnet av Regeringsgatan och Hamngatan. Då han skulle passera gatukorset för att sedan fortsätta nedåt Regeringsgatan, halkade han på ett glatt slädspår och föll omkull, och i detsamma kom en drosksläde körande i full fart. Kusken svor och hästen vek instinktmässigt åt sidan, men doktor Henck fick likväl en knuff i axeln av den ena meden, och dessutom fattade en skruv eller spik eller något liknande tag i hans överrock och rev en stor lucka i den. Folket samlade sig omkring honom. En poliskonstapel hjälpte honom på benen, en ung flicka borstade av honom snön, en gammal fru gestikulerade kring hans trasiga rock på ett sätt som antydde att hon skulle ha velat laga den på stället om hon kunnat, en prins av det kungliga huset som händelsevis gick förbi, tog upp hans mössa och satte den på huvudet på honom, och så var allting bra igen, utom rocken.
- Fy fan så du ser ut, Gustav, sade häradshövding Richardt, då Henck kom upp till honom på hans kontor.
- Ja, jag har blivit överkörd, sade Henck.
- Det är just likt dig, sade Richardt och skrattade godmodigt. Men inte kan du gå hem på det där sättet. Du kan gärna låna min päls, så skickar jag en pojke hem till mig efter min överrock.
- Tack, sade doktor Henck.
Och efter att ha lånat de hundra kronor han behövde, tillade han:
- Välkommen till middagen alltså.
Richardt var ungkarl och brukade tillbringa julaftonen hos Hencks.

På hemvägen var Henck i ett bättre lynne än han varit på länge.
- Det är för pälsens skull, sade han till sig själv. Om jag hade varit klok, skulle jag för längesen skaffat mig en päls på kredit. Den skulle ha stärkt mitt självförtroende och höjt mig i människornas aktning. Man kan inte betala så små honorar åt en doktor i päls som åt en doktor i en vanlig överrock med uppslitna knapphål. Det är tråkigt, att jag inte har kommit att tänka på det förut. Nu är det för sent.
Han gick ett slag genom Kungsträdgården. Det var redan mörkt, det hade börjat snöa på nytt, och de bekanta han mötte kände icke igenom honom.
- Vem vet för övrigt, om det är för sent? fortsatte Henck för sig själv. Jag är inte gammal ännu, och jag kan ha misstagit mig i fråga om min hälsa. Jag är fattig som en liten räv i skogen; men det var också John Richardt för inte längesedan. Min hustru har varit kall och ovänlig mot mig på senare tider. Hon skulle säkert börja älska mig på nytt, om jag kunde förtjäna mera pengar och om jag vore klädd i päls. Det har förefallit mig, som om hon tyckte mera om John, sedan han skaffade sig päls, än hon gjorde förut. Hon var visst en smula förtjust i honom som ung flicka också; men han friade aldrig till henne, han sade tvärtom till henne och till alla människor, att han aldrig skulle våga gifta sig på mindre än tio tusen om året. Men jag vågade, och Ellen var en fattig flicka och ville gärna bli gift. Jag tror inte att hon var kär i mig på det sättet, att jag skulle ha kunnat förföra henne om jag hade velat. Men det ville jag ju inte heller; hur skulle jag ha kunnat drömma om en sådan kärlek? Det har jag inte gjort sedan jag var sexton år och för första gången såg Faust på operan, med Arnoldson. Men jag är likväl säker på att hon tyckte om mig den första tiden vi voro gifta; man misstar sig inte på sådant. Varför skulle hon inte kunna göra det än en gång? Under den första tiden efter vårt giftermål sade hon alltid elakheter åt John, så ofta som de träffade varandra. Men så bildade han bolag och bjöd oss på teatern ibland och skaffade sig en päls. Och så tröttnade min hustru naturligtvis med tiden på att säga elakheter åt honom.
- Henck hade ännu några ärenden att uträtta före middagen. klockan var redan halv sex, då han kom hem fullastad med paket. Han kände sig mycket öm i vänstra skuldran; eljest var det ingenting som erinrade honom om hans missöde på förmiddagen, utom pälsen.
- - Det skall bli roligt att se vilken min min hustru kommer att göra, när hon får se mig klädd i päls, sade doktor Henck till sig själv.
- Tamburen var alldeles mörk; lampan var aldrig tänd annat än under mottagningstiden.
- Nu hör jag henne i salongen tänkte doktor Henck. Hon går så lätt som en liten fågel. Det är eget, att jag ännu blir varm om hjärtat var gång jag hör hennes steg i ett angränsande rum.
- Doktor Henck fick rätt i sin fömodan, att hans hustru skulle ge honom ett älskvärdare mottagande, då han var klädd i päls, än hon eljest brukade göra. Hon smög sig tätt intill honom i tamburens mörkaste vrå, lindade armarna om hans hals och kysste honom varmt och innerligt. därefter borrade hon huvudet i hans pälskrage och viskade:
- - Gustav är inte hemma ännu.
- - Jo, svarade doktor Henck med en något svävande röst, medan han med båda händerna smekte hennes hår, jo, han är hemma.



Hjalmar Söderberg

Lyrikuppgift

Kategori: Svenska 2

Uppgift Lyrik

 

Ni skall i er basgrupp hitta fakta kring den genre ni blivit tilldelad. Ni skall tillsammans förbereda en genomarbetad redovisning med inslag av både teori och praktik. Var kreativa!

 

I er redovisning skall ni tänka på att ni lär de övriga i klassen allt om er genre. Skriv 1-2sidors A4 som ni skickar in till mig, alla i klassen får sedan ett exemplar att läsa inför provet. Var därmed mycket tydliga och noga med vad ni skriver i ert dokument.

 

Examinationsmoment

 

Basgruppsarbete

Redovisning  (Ca 10-15min)

 

Inlämning 1-2A4 information kring er genre

 

Enskilt prov

 

 

Olika genre:

 

Dikt

Novell

Folksaga och modern Saga (1950-talet tills nu)

Modern dramatik (från 1900-tal tills nu)

Antikens dramatik

 

 

Innehåll:

 

·      Berätta/beskriv kort om er genre.

·      Historisk bakgrund

·      Välj ett verk/dikt som ni analyserar och läser upp.

·      Kort om författaren till ert valda verk

·      Uppbyggnad språk och stil ur ert valda verk

·      Film/teater

·      Sammanfattning.

Betyg E

Betyg C

Betyg A

 

 

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar utförligt hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel, resonerar nyanserat om dessa och diskuterar utförligt och nyanserat hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor samt sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.

 

 

Analys lyrik (Power point)

Kategori: Svenska 2

Analys av lyrik (power point)

Fri versform= Orimmad

Uppror mot Syntax och logik = Meningsbyggnaden är söndersprängd.

Komprimering = Meningarna är så förkortade att endast det väsentliga finns kvar.

Associationer= Upplevelser av dikten bygger bl.a på associationer som uppstår ur ordsammanställningar som inte har något logiskt sammanhang.

Allusioner= Läsaren förknippar vissa uttryck i dikten med sådant som författaren förutsätter vara känt, bibeln, romersk/grekisk mytologi, historia.

Visuella effekter, montageteknik= Ordens placering, skiljetecken, paranteser, kursivering mm skall fördjupa läsarens intryck till dikten.

Vad vill författaren ha sagt? Vem eller vilka skriver han för?

Bildspråk: Är det många bilder? Liknelser?
Hänger bilderna ihop? Hämtade ifrån något visst område? Tycker du att bilderna stärker diktens grundtanke?

Undersök ordvalet i dikten. I äldre litteratur kan många ord ha en annan innebörd än idag. Kontrollera därför betydelsen av ord som du inte är helt säker på.

Är ordvalet enkelt, konkret, vardagligt? Svårt med filosofisk eller vetenskaplig termologi. ”Poetiskt” med många stämningsskapande ord?

Hur upplever du dikten? Vad säger den dig.

Kan diktens innehåll summeras i en: en tes, ett budskap, en fråga, en protest eller på något annat sätt?

Fri versform= Orimmad

Uppror mot Syntax och logik = Meningsbyggnaden är söndersprängd.

Komprimering = Meningarna är så förkortade att endast det väsentliga finns kvar.

Associationer= Upplevelser av dikten bygger bl.a på associationer som uppstår ur ordsammanställningar som inte har något logiskt sammanhang.

Allusioner= Läsaren förknippar vissa uttryck i dikten med sådant som författaren förutsätter vara känt, bibeln, romersk/grekisk mytologi, historia.

Visuella effekter, montageteknik= Ordens placering, skiljetecken, paranteser, kursivering mm skall fördjupa läsarens intryck till dikten.

Diktanalys

Kategori: Svenska 2

Svenska 2

Modell för diktanalys

• Läs igenom dikten flera gånger! Skriv gärna ned ditt spontana intryck av den (de tankar den väcker).
• Slå upp svåra ord, begrepp och annat som är oklart, till exempel mytologiska figurer!
• Fundera över titeln - vad säger den? Ger den ledtrådar till vad texten handlar om?
• Ta reda på lite om diktens bakgrund. När och i vilket sammanhang skrevs den?
• Anteckna vad du kommit fram till i punkterna ovan!
• Gå sedan vidare till analysdelen!

A. TEXTENS INNEHÅLL
1. Beskriv/sammanfatta den konkreta situationen och handlingen! Får vi veta var handlingen utspelar sig? Finns det några personer angivna eller beskrivna i texten, i så fall vilka? Finns det något som anknyter texten till en viss tid?

2. Motiv - plocka ut motiv ur texten, det vill säga typsituationer som inte fastläggs till tid, rum, miljö och personer och som därför alltid kan återkomma - till exempel "ont och gott", "kärleken mellan en man och en kvinna", "klivet in i vuxenvärlden".

3. Känsla och stämning - finns det en känsla/flera känslor i texten? Är känsloläget detsamma genom texten eller förändras det? (till exempel från kärlek till hat, från tvivel till visshet) Hur i så fall? Uttrycks känslan direkt - talar texten om vilken känsla det rör sig om? Till exempel :
Uttrycks känslan snarare indirekt - genom bildspråk, ordval eller på annat sätt? Bo Bergman (författare) uttrycker t.ex. besvikelse, ensamhet, kanske också ilska utan att benämna känslorna:
Blandar författaren olika sätt att få fram känslan i texten? Är känslan/känslor ett viktigt inslag i texten eller är det mer av tankeinnehåll, idéer och åsikter som betonas?
B. FORM OCH STIL

4. Klang och rytm - Uppmärksamma om det finns klang och rytm i texten (allitteration, rim, upprepningar av ord/ordgrupper - se under Stilfigurer nedan).

5. Sinnen - Vilka sinnen engageras i texten? Ser man den skrattande kvinnan framför sig (syn)? Hör man hur elden sprakar (hörsel)? Känner man kattungens lena päls (känsel)? Stinker det om bårhuset (lukt)? Känner man saltlakritssmaken i munnen (smak)? Hur gör författaren för att förmedla dessa sinnesintryck?
6. Bildspråk och stilfigurer. Finns det bildspråk och andra stilfigurer i texten? Ge exempel! Se nedan!

Stilfigurer
Stilfigurer använder man för att levandegöra och förbättra tal, dikter, debattartiklar, berättelser, romaner... Ja, i alla texter där man kan tillåta sig att smycka ut språket lite.

1. Allegori - är en liknelse eller en metafor som byggts ut till en hel berättelse. George Orwells roman Djurfarmen är ett exempel på en allegori. En bondgård övertas av djuren på gården och så småningom växer det fram en hierarki mellan djuren. Egentligen beskrivs ryska revolutionen och framväxandet av det sovjetiska samhället. Allegorier används förstås i konstnärligt syfte, som ett framgångsrikt stilgrepp, men i länder med sträng censur. Det är ett smart sätt att få fram politiska budskap utan att basunera ut dem.

2. Allitteration - en klangeffekt som uppstår när två eller flera betonade ord som står nära varandra innehåller samma ljud - till exempel fina fisken, Ville Vessla... Alliterationer användes i våra gamla lagtexter från medeltiden och idag används det ofta i reklam. Det är helt enkelt ett minnesknep: "god och glad", "stor och stark", "sommar och sol" är lättare att komma ihåg än: "god och lycklig", "stor och tung", "sommar och fint väder".

3. Allusion - är saker i en text som anspelar på andra texter men också på händelser, personer, historia etc utanför själva romanen och som väcker associationer till den text (eller sammanhang) varifrån allusionen hämtats. Om jag i en bok om Maria som går sista året på gymnasiet skriver att någon är mångförslagen är det en allusion på den mångförslagne Odysseus.

4. Anafor - är identisk upprepning av ett ord eller en ordgrupp i början av flera på varandra följande fraser, satser, versrader eller strofer, till exempel:
Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans,
någonstans inom oss kan vår kärlek aldrig fly
Någonstans
o någonstans...
(E. Lindegren)



5. Besjälning - Saker levandegörs genom att de sätts ihop med verb eller adjektiv som normalt förknippas med levande varelser, t.ex.: "Värdshuset såg ner över den lättjefulla dalen.", "Växten slingrade sig upp för husfasaden,"

6. Liknelse - innebär en jämförelse där - till skillnad från metaforen - både det "ursprungliga" ordet och bildledet finns kvar. Såsom, liksom, som, likt etc. signalerar en liknelse, till exempel: "Chocken var som en kalldusch", "Min kärlek brinner som en eld"

7. Metafor - den vanligaste typen av bildspråk. Ett ord används istället för ett annat ord som det kan associeras till, till exempel: kalldusch för chock - "jag fick en ordentlig kalldusch", eld för kärlek - "en eld brann inom mig". Metaforen är som liknelsen men den saknar ett jämförelseord (som, liksom).

8. Paradox - två ord som tillsammans blir motsägelsefulla sätts samman, t.ex. "härjad av nykterhet", "en rolig tragedi" etc... Först kan det tyckas orimligt men ofta innehåller paradoxen en viss sanning.

9. Retorisk fråga - är egentligen ett påstående i frågeform som riktas till läsaren/åhöraren men svaret är ofta givet och ges av författaren själv: "Hur många är vi inte som har kämpat tillsammans?"

10. Rim av olika slag, till exempel - AABB (=sig, dig, hund, rund), ABBA (sig, hund, rund, dig) ABAB (sig, hund, dig, rund), ABCABC (sig, hund, har, dig, rund, tar).

11. Stavelseräknade verser - samma antal stavelser i varje versrad. En stavelse är en vokal med kringliggande konsonanter: Versraden "Han kom som en vind" innehåller fem stavelser liksom "Elden i vinden".

12. Stegring - består i att ord arrangeras i en gradvis stigande intensitetsordning. Stegringen kulminerar i klimax, det vill säga vid det högsta skalsteget, till exempel: "Han kom, han såg, han segrade."

13. Symbol - är ett föremål, person eller varelse i en text som betyder någonting annat utöver den rent bokstavliga tolkningen. En fredsduva symboliserar till exempel fred och frihet. En svart katt som går över gatan kanske symboliserar olycka. Symboler kan skiljas från metaforer genom att de faktiskt existerar i texten (texten beskriver eller berättar om duvan eller om katten).

14. Tretal - ord eller satser arrangeras om tre, till exempel "tro, hopp och kärlek"

15. Utrop - anger känsla och intensitet i det som sägs och markeras med utropstecken: Vänner!, Vilken dag!.

Välkomna till svenskbloggen!

Kategori: